Kyrkan

Lisbeth Kohls undrar: “Kan man/bör man kräva engagemang för kyrkan av en person som ställer upp på valbar plats i kyrkovalet den 21 september?” Jag svarar ja, det är rimligt att den som är förtroendevald i Svenska kyrkan har ett engagemang som tar sig uttryck i praktiska handlingar, t.ex. som kyrkvärd. För om man ska sitta och bestämma över olika aspekter av församlingslivet bör man väl vara med i de verksamheter man bestämmer över, tycker jag.

Är du en av de som tillhör Svenska kyrkan men kanske inte går till gudstjänst så ofta? Eller kanske inte alls. Inför kyrkovalet i september är det lätt att tro att allt handlar om tro. Och visst, kyrkan är en plats för tro och andlighet. Men den är också något mycket större. Svenska kyrkan bär upp en del av vårt gemensamma samhälle, särskilt på platser där andra aktörer dragit sig tillbaka.

I Sverige är det först vid 18 års ålder du får rösta i riksdagsvalet. Vet du att redan från 16 års ålder får du som är medlem i Svenska kyrkan rösta i kyrkovalet och därmed vara med och påverka? Det här är inte bara ett privilegium. Det är en chans att göra skillnad, två år innan du får säga ditt i det allmänna valet.

I Hedemora och Säter finns 10  kyrkor, alla vackra på olika sätt och förstås ovärderliga. Och du älskar säkert din kyrka.Du har kanske döpt barn där, gått på konsert eller kanske själva sjunger i en kör, firat julotta, tänt ljus för att komma ihåg de som inte längre finns bland oss. Listan kan göras lång. För dig och många andra är kyrkobyggnaden den sista länken till en tro som annars blivit svag eller tyst. Men kanske är det just därför vi ibland glömmer vad kyrkan egentligen är.

Det verkar som Henrik Andersson, som kallar sig hedning, vill införa någon form av kristendomstest för landets alla politiker. Hur annars ska han kunna säkerställa att han inte röstar på någon av misstag som tror på Jesus Kristus, eller “denna mytologi” som han kallar det.

Håkan Deleskog och Dag Högrell skriver att de sätter de ”lokala församlingarnas behov” främst och att ”centralisering måste motverkas”. Det kan vi hålla med om, och faktiskt mycket de skriver om.

Men sen skiljs våra synpunkter åt när skribenterna ger sig in på en exkluderande bana, genom att peka på att de inte vill styras av ”allmänpolitiska partier”, däribland Centerpartiet får vi anta.

Det är tydligt att Lucas Svärd (VLT 2/9) och jag inte tycker likadant i frågan om partier som ställer upp som nomineringsgrupper i kyrkovalet och antagligen inte kommer att kunna komma överens heller. Men jag vill ändå svara.

Signaturen "Hej tack" kallar Jesus för en “uppdiktad person”. Jag är varken teolog eller historiker men kan konstatera att det finns en ganska bred samstämmighet om att Jesus var en verklig person. Sen går meningarna isär om han är Guds son och Messias.

Kyrkovalet 2025 närmar sig. Jag hoppas att du tänker rösta 8-21 september. Men vet du att du kan kryssa tre kandidater, kandidater som du tycker speciellt om?

När kyrkans tillhöriga går till kyrkovalet i september står många, liksom kanske du, inför en valsedel och undrar: räcker det inte att bara rösta på en lista? Att rösta är förstås det viktigaste, men att kryssa kandidater kan också påverka kyrkans framtid.

Svenska kyrkan tappar medlemmar i en takt som hotar själva idén om en öppen och levande folkkyrka. Men den verkliga krisen handlar inte om siffror, utan om identitet: vet vi själva varför kyrkan finns?

Alltför ofta ställs vi inför en falsk motsättning: antingen ska kyrkan vara en smal bekännelsekyrka för redan övertygade, eller en bred serviceorganisation som mest förvaltar byggnader och traditioner. Men sanningen är att vi måste vara både och, alltså en kyrka som vågar tala tydligt om evangeliet och samtidigt lever sitt uppdrag i hela samhället.