På Pingst är episteltexten hämtad från Apostlagärningarna kapitel 2:1-11. Här är min relektion utifrån den texten. Du kan också höra mig läsa bibeltexten och reflektionen i en video eller podd.
Hur skulle du ha reagerat? Ett dån kommer från himlen. Vad skulle du då tänka?
Jag tänker på de gånger jag har varit med om en riktigt allvarlig storm, då hoppar man nästan till av åskan eller något annat som låter högt.
Lärjungarna var församlade i ett hus och en ”stormvind” ”fyllde hela huset där de satt”. Vi kunde i förra veckans text läsa att de hade kommit tillbaka från Jerusalem och de hade gått upp till ett rum på övervåningen.
I lärjungarnas fall var det anden som kom över dem och de började tala på språk de aldrig lärt sig.
Tala i tungor har vi hört talas om, men vem har hört det? Jag har väl hört det på tv, gissar jag. Annars är det närmaste jag kommer till det i mitt liv ett barns eget påhittade språk.
Det fanns människor i Jerusalem från hela den då kända världen, från olika länder och med olika språk. I texten läser vi en uppräkning av många av dem.
Och även om de pratade olika språk hörde dem varandra tala på sina egna språk.
För den som har läst Liftarens guide till galaxen kanske kommer ihåg babelfisken. Det är en liten gul fisk som man stoppar in i örat och så översätter den hjärnvågor från och till alla universums olika språk.
Nu menar jag inte att anden är en babelfisk, men resultatet blev detsamma.
Anden gjorde att budskapet gick fram till var och en i det där huset, precis där de var, på det språk de förstod allra bäst.
Det säger något om hur Gud möter oss.
Inte ovanför våra huvuden, inte i ett tilltal som vi måste anstränga oss för att begripa, utan mitt i det som är vårt eget.
Gud talar så att vi förstår. Och kanske får vi våga tro att det fortfarande är så. Att Anden vill nå oss där vi är, inte där vi borde vara.
För mig är det här det viktigaste vi kan ta med oss från denna text. Att människor började förstå varandra.
Tänk idag på vilken blandning vi är i Sverige. Människor från hela världen, de som varit här en längre tid och helt nya.
Alla bidrar på sina olika sätt till att göra Sverige till vad det är i dag. Vad vore vi inte utan alla dessa människor.
Svenskan är förstås viktig så vi förstår varandra, men tänk att det kan finnas något större, något större som gör att vi ändå förstår varandra.
Kanske det är Anden som finns där för att hjälpa oss förstå varandra.
Det är mina tankar på Pingstdagen.
Comments