På fjärde söndagen i påsktiden är evangelietexten hämtad från Johannesevangeliet kapitel 13, vers 31-35. Här är min relektion utifrån den texten. Du kan också höra mig läsa bibeltexten och reflektionen i en video eller podd.
Frihet. Det är ett av våra finaste ord. Att få välja själv. Att inte vara bunden.
Vi i Sverige har ordet i två av våra fyra grundlagar: tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen.
Paulus skriver Galaterbrevet till en grupp kristna och säger: ni är kallade till frihet. Men sedan säger han också: Använd inte friheten för att leva som ni vill. Använd den för att tjäna varandra i kärlek.
Jag har funderat på hur det där hänger ihop.
Tänk dig ett barn som lär sig cykla. Någon stöttar genom att hålla i cykeln men en dag är stödet borta. Barnet trampar iväg. Det är fritt.
Men vad gör barnet med sin frihet? Cyklar det rakt ut i trafiken? Nej. Den verkliga friheten är att kunna cykla dit man behöver. Hem till en vän. Ut i skogen. Till ett träningspass.
Friheten har ett mål. Den är till för något. Frihet utan mål kan till och med vara frustrerande - vad ska man göra med friheten?
Paulus säger att hela Guds lag ryms i en enda mening. Älska din nästa som dig själv.
Det känner vi igen från förra veckans text där Jesus gav lärjungarna budet att älska varandra som han har älskat dem.
Det är enkelt att säga. Det är svårt att leva. För i samma stund som vi tror att vi gjort rätt, kan hjärtat dra åt ett annat håll. Vi vill ha rätt. Vi vill bli sedda. Vi vill ha vårt.
Hur ska vi då leva? Paulus svar är inte en lista med regler. Hans svar är en person. Anden.
Låt Anden leda er, säger han.
Och här finns en tröst som är lätt att missa. Paulus säger att Anden och köttet ligger i strid inom oss. Hela tiden.
Det betyder att den som känner kampen inte är en sämre kristen. Kampen är ett tecken på att Anden är där.
Att vända sig mot Gud innebär att Anden är där.
Så om du tycker att tron är svår, att du inte räcker till, att du gör samma fel om och om igen: hör vad Paulus säger. Det är inte ett tecken på att du misslyckats. Det är ett tecken på att Anden lever i dig.
Vi är kallade till frihet. Friheten att bli dem vi är skapade till att vara.
Skapade i Guds avbild.
Skapade till att vara människor som låter Anden leda. Steg för steg. Dag för dag.
Det är mina tankar på femte söndagen i påsktiden
Comments