För mig finns det ingen tvekan om att Ivan Aguéli förtjänar ett museum i sin hemstad. Men att Aguélimuseet fungerar är något av ett mirakel. Två intendenter på deltid, några timanställda museivärdar och en helt ideell styrelse håller igång ett museum tillägnat en på många sätt anmärkningsvärd konstnär.
I lördags var det årsmöte för Sala konstförening, som driver museet. Jag hade aviserat i god tid att jag inte skulle ställa upp till omval, och nu har jag lämnat, vilket känns rätt. Men jag lämnar med en oro, och därför skriver jag det här.
Museets största utmaning är ekonomin. Personalen levererar verksamhet av hög kvalitet, men pengarna från Sala kommun räcker inte till för basverksamheten. Föreningen har sökt och fortsätter söka andra intäkter genom sponsring och annat, men det räcker inte heller. Alla inblandade lappar och lagar. Det är beundransvärt men det är inte hållbart.
I Sala Allehanda i november 2025 skrev Erik Hamrin: "Ibland behöver konsten helt enkelt vänta lite så att det som är viktigare kan få gå före." När kommunens ekonomi är ansträngd låter det rimligt. Min farhåga är att "ibland" tyst förvandlas till "alltid", oavsett vilka som styr. Det är så kulturinstitutioner dör, genom en serie uppskjutna beslut tills det inte finns något kvar att skjuta upp.
Konst och kultur måste få kosta. Det är inte lyx, det är en del av fundamentet i ett demokratiskt samhälle. Aguélimuseet är inte bara en utställningslokal. Det är en plats där människor möts kring konst, där skolklasser får sin första kontakt med konst, där nutida konstnärer kan visa sina verk.
Gert Wibe beskrev det bra nyligen i Sala Allehanda: "... kulturen kanske inte försvinner helt om kommunen minskar sitt ansvar. Men den blir mindre tillgänglig, mindre jämlik och mindre demokratisk."
Till alla salabor: besök museet, bli medlem i konstföreningen, prata om Aguéli med dina vänner. Till Sala kommuns politiker, oavsett partifärg: höj anslaget till basverksamheten, och gör det innan miraklet tar slut. När det väl är borta kommer ingen kunna trolla tillbaka det.
Jag önskar den nya styrelsen lycka till. Utmaningarna är många, men möjligheterna är också stora.
Magnus Nystedt, f.d. ordförande Sala konstförening/Aguélimuseet
Det här är en insändare inskickad till Sala Allehanda.
Comments